HD:1984-II-95
- Ämnesord
- Faderskapslagen - Upphävande av faderskapBarn utom äktenskapFatalietidLikställighetsprincipen
- År för fallet
- 1984
- Meddelats
- Diarienummer
- S83/264
- Liggare
- 4029/83
- Föredragningsdag
En man hade i den ordning som var stadgad i lagen om barn utom äktenskap av år 1922 erkänt ett barn som sitt, medveten om att han inte kunde vara far till barnet. Emedan mannen likväl inte på nämnda grund hade innan lagen 5.9.1975 om faderskap trätt i kraft förverkat sin rätt att kräva att erkännandet måtte förklaras ogiltigt, skulle inte på hans talan om upphävande av erkännandet av faderskapet, vilken han väckt före sistnämnda lags ikraftträdande, tillämpas stadgandet i 35 § 4 mom. lagen om faderskap.
Se KKO:1978-II-148
Omröstn.
Jfr. KKO:1968-I-1
Eftersom mannens talan inte innan lagen om faderskap trädde i kraft var bunden vid en viss tid, räknades den tid om fem år, som enligt 42 § 1 mom. lagen om faderskap skulle iakttas, med beaktande av den i 5 § regeringsformen stadgade likställighetsprincipen, inte från barnets erkännande, utan från ikraftträdandet av lagen om faderskap 1.10.1976. Emedan talan inte hade väckts inom nämnda tid och mannen inte hade framställt något sådant synnerligen vägande skäl som avsågs i 35 § 3 mom. lagen om faderskap, förkastades talan såsom för sent väckt.
I-avdelningen